Trancen på väg att dö ut?

15:02 0 Kommentarer

Denna artikel skrev jag 2004-11-15 och publicerades på Tranceland, en sida som tyvärr inte finns kvar längre. 

Läser man den brittiska klubbpressen så är det få musikscener som dödförklarats så många gånger som trancen. Lite motsägelsefullt kan det tyckas eftersom flera av de diskjockeys som röstas fram på DJ Mag's top 100-lista just är trance-djs. Medan pressen siat om trancens försenade död så har vi lyssnare ignorerat detta och fortsatt lyssna på musiken som ligger oss alla närmast om hjärtat.

Men... de två senaste åren börjar jag misstänka att verkligheten hunnit ifatt oss lyssnare också.
Trancescenen är inte vad den en gång var. Hur mycket jag än skulle vilja. Det finns några tydliga tendenser som tyder på det.

Dels finns det ett stort överskott på skivbolag som pumpar ut halvtaskiga produktioner som egentligen aldrig borde släppts.
Sedan har mjukvaruutvecklingen revolutionerats de senaste åren och varje hobbyproducent kan nu sitta hemma med en dator och producera låtar som tidigare aldrig vore möjligt utan en 100 000-kronorsstudio. Detta har lett till att en våg av sovrumsproducenter drömmer om det stora genombrottet och producerar låtar i en rasande takt som hastigt skickas iväg till skivbolagen.
Många av de nya skivbolagen är ständigt på jakt efter unga talanger och ser en potentiell pengamaskin i att signa just dessa.

Men att signa en artist utan att denna inte får en chans till att synas är dömt att misslyckas. Därför har det under de senaste åren blivit ett enormt uppsving för olika radioshower på nätet. Det har formligen ploppat upp nätradios där olika DJs spelar låtar från de nya "talangerna".
Att få sin låt spelad av en större DJ är som att dra vinstlotten.
Armin van Buuren, en av världens största trance-DJs startade sin radioshow A State Of Trance i Holland 2001. Det var ett efterlängtat program för oss som ville lyssna på de senaste låtarna. Men efter åren har man tydligt lagt märke till att skivbolagen bombar radioprogrammet med sina nya osläppta låtar för att få några minuters speltid och förhoppnignsvis skapa en hysteri kring låtarna som genererar stor försäljning.

Resultatet av detta är att majoriteten av låtarna som spelas på ASOT och de övriga radioshowerna är förvillande lika (skivbolagen sneglar på varandra), oigenomtänkta, ihopslängda på en kafferast (skulle man kunna tro) och framför allt, tråkiga.
Jag har under det senaste året tydligt noterat hur skivbolagen dragit nytta av att få sina låta spelad på t.ex. ASOT. När skivan väl släpps i handeln klistrar man på ett märke med texten "Played on Armins A State Of Trance". Detta får mig att minnas olika träningsredskap för bantare som alltid annonseras med texten "As seen on TV!" Som om detta skulle vara en garanti för att låten skulle vara bra!

Men nu tänker säkert de flesta av er: "Men det släpps ju så mycket bra också!".
Det är möjligt men handen på hjärtat, hur många riktigt bra låtar har du hört det gångna året? Tydligt börjar man märka att luften sakteligen börjar gå ur trancemusiken. Ett andra tecken på detta är alla dessa covers som släpps. Notera att det här inte är ett nytt fenomen. De senaste 2-3 åren har eurodancescenen svämmat över av nya upphottade (nåja) versioner av gamla dansdängor. De flesta har varit så usla att öronen börjat blöda.
Då tänkte jag "det här är nog bara ett tyskt fenomen, det händer aldrig trancemusiken". Men se vad fel man kan ha! Aldrig har det väl släppts så många nytolkningar av gamla tranceklassiker som detta året.
Man har valt några valfria (gärna namnkunniga) producenter och bett de remixa en eller två klassiker och vips har man en pengakossa!
Man kan ju undra vad som driver skivbolagen och producenterna att släppa dessa låtar.
Är det total idétorka? Chans till att tjäna lite snabba stålar?
Frågorna är många men få sitter på svaren.
Man kan ju faktiskt tro att vissa producenter laddar ner Reason, slänger ihop en låt och skickar den till valfritt skivbolag och skriver "Hi, I downloaded Reason and made this tune, wanna sign me?".

Vad kan man dra slutsats av det här. Är trancescenen på väg att dö ut?
Det är svårt att svara på i dagsläget. Men man kan blicka bakåt i backspegeln och dra lite lärdom av historien. I mitten på 90-talet blev det en massiv hysteri kring goatrancen. Det var den hetaste trenden i klubbscenen. Stora DJs som Paul Oakenfold hade enorma framgångar med sina goatrancespelningar.
Ur ingenstans växte det upp en hel flora med skivbolag som spottade ut samlingsskivor. Varav de flesta hade en omslagsbild som bestod av indiska gudar eller färgglada svampar. Jag drar till minnes en gång när satt i spårvagnen och såg en affisch med Destination Goa-skivor som annonserades sida vid sida med Absolute Musikskivor. Löjligt var bara förnamnet.

Det var bara en tidsfråga innan marknaden var mättad. Och det blev den också. Vid slutet av 90-talet så vände trenden. Goatrancen dog nästan helt ut. De flesta av skivbolagen som gav ut goatrance gick i konkurs. Försäljningen hade tappat stort.
Är det en liknande trend vi ser i trancescenen idag?
Jag är övertygad om att många av de nya skivbolagen inom de kommande åren kommer att försvinna. Det finns helt enkelt inte utrymme för många av dem. Lyssnarna kommer snart ställa högre krav på musiken och då har inte alla halvtaskiga och trista produktioner en chans.

Slutligen tänkte jag citera en intervju med Solar Stone där de fick frågan om hur de trodde trancescenen skulle utvecklas: "I'm more concerned about the state of the world at the moment, but the current climate suggests that most of the greedy manipulative money-making types are jumping ship, so the scene shall return to those who created it, possibly creating two split scenes, i'e a 'Pop Trance' which as we all know isnt really trance just pop music with a similar style of production' aimed at making money, and a Real 'Trance', which is what we're about, melody and quality production for people who love music first
and foremost."


av RebeL9 (2004-11-15)